Minneshögtid

Har precis kollat på minneshögtiden för Michael Jackson.
Kan säga att tårar har runnit men inte så många som jag trodde.
Tyckte de va en väldigt fin högtid, men samtidigt kändes den väldigt oäkta från många människor som stod där uppe på scen. Jag hoppas verkligen inte att de va så, men de kändes som de ibland.
Första gången tårarna kom va faktiskt först när Brooke Shields gick upp och höll sitt tal. Hon kändes så äkta i allt hon sa. Hon berättade juh att hon och MJ aldrig försökte va vuxna med varann utan mer barn. Och koncentrerade sig mer på att skratta tillsammans än nånting annat. Jag tyckte att man verkligen såg på henne att för henne va MJ en äkta vän och hon desamma för honom..
Brast även när MJs dotter höll ett kort litet tag där hon sa att ändå sen hon föddes va MJ den bästa och att hon älskar honom.. Usch tungt!!
Mycke snack under högtiden oxå om att folk inte gick och hälsade på hans pappa osv.. Jag vet inte om jag tycker de är så konstigt. Folk vet juh att han ändå slog alla barnen som små och va väldigt sträng i sin uppfostran. Och eftersom folk vet att MJ va helt emot de utan mer va en person som ville ge kärlek (ibland för mycket) till folk så verkar de inte så konstigt för mig.

Jag står fortfarande för att jag inte kommer sakna MJ som person, eftersom jag inte kände honom. MEN jag älskar hans musik.
Dom framförde juh en låt som faktiskt jag har fått sjungt oxå.
När jag va med i kören när jag va mindre så hade dom 2 killarna fått en MJ låt dom skulle sjunga, men en dag va ena killen sjuk och ingen annan kunde juh låten. Självklart va de nåt smartskaft som sa att jag kunde den utantill, så helt plötsligt stod jag där framme och sjöng.
Och de va faktiskt på den tiden då jag fortfarande kunde sjunga, vilket jag inte kan längre :(

Nej dags att ladda nu för morgondagen då de är sjukhus dags igen.. Ser jag verkligen inte fram emot, men de är ett måste.. Bara jag slipper sprutor är jag glad iaf :)

Ha de så bra alla!
Tjo